Home sweet home!

Ja nu sitter jag äntligen hemma i min egen säng igen...eller aa, inte min egentligen, men min tillfälliga här i USA. Jag är alltså tillbaka i Stamford nu efter en härlig vecka i Seattle och GRYM avslutning i Vancouver. Vilken stad!! Vancouver är definitivt med i min topp fem-lista över städer numera! Hela listan kommer längre ner i inlägget.
 
Så torsdag kväll så gjorde vi svenska köttbullar med potatismos och det var så jävla gott så jag tror inte ens ni kan förstå. Dog lite verkligen!! Sen kollade vi på The Carrie Diaries och chillade ba. På fredagen så började Eddie tidigt men jag låg kvar och sov som vanligt, gick upp runt halv tio och då blev det pannkakor som vanligt. Hon slutade vid elva och då var det bara packa snabbt innan vi tog bussen in till stan vid kvart i tolv, sen gick vi en bit till den "riktiga" bussen som skulle ta oss till Vancouver. Köpte visst på oss en hel del godis innan vi åkte dit också, hehe...tror vi fick en liten sockerkick/var galet övertrötta på bussen och flamsade hela vägen. Sen satt vi och försökte komma på alla stater i USA, tror vi klarade 46 stycken men där tog det stopp. Det är i alla fall vårat mål nu, vi ska kunna dem som ett rinnande vatten! I alla fall, vi var framme på stället där vi skulle bo (vilket låg mitt på huvudgatan woopwoop) typ vid sex ungefär och då duschade Edith i EVIGHETER så jag satt å snackade med nån snubbe från Irland haha. Fattade typ inte vad han sa men det var kul! Sen gick vi i alla fall till nån pub och käkade lite middag och kunde ÄNTLIGEN ta oss ett glas vin till maten. Eller vin för mig, öl för Edith. Ja, jag vet, hon är konstig! Sen gick vi tillbaka till vårat boende och satte oss nere i baren där en stund där vi träffade på ett gäng sköna australiensare. ÄLSKAR deras dialekt. Måste verkligen åka dit nån gång... Jaja, där satt vi och tjötade med dem till typ elva då vi gick upp till det gemensamma köket där vi hittade ÄNNU FLER australiensare som vi snackade med. De skulle till klubben bredvid och dansa lite och vi bestämde oss för att hänga på. På vägen dit fastnade vi i receptionen under en jättestor älg (gosedjursälg, utsmyckning, jättekonstigt) där vi träffade på ännu fler australiensare OCH EN TYSK! Haha, sen gick vi då till The Cellar och dansade oss trötta. Dog lite när Don't you worry child (Swedish House Mafia) spelades. Men det var jäkligt bra drag överlag hela kvällen och sjukt bra musik så det var en jättejättelyckad kväll verkligen! Topp fem i livet!! Sen drog vi tillbaka hem och spelade biljard i uppehållsrummet med australiensare och en fransman tror jag det var...så bra koll har jag haha! Hängde där ett tag, jag spelade askasst tyvärr..men whatever, det var kul! Sen gick vi och la oss, det blev en sen kväll...tror vi somnade typ runt fem...värt! 
 
Lördag så vaknade vi rätt tidigt ändå, runt nio så vi skulle hinna till frukosten. Käkade lite innan det var dags att packa ihop och checka ut. Vi fick en karta och en bra sightseeing-rutt av en som jobbade där och vi gick iväg. Vi hann väl gå i typ trettio minuter innan jag snubblar på ett minimalt litet trappsteg och stukar foten. Jaha, det var ju jättekul. Så jag fick sätta mig på en bänk där med mitt pannband som tillfälligt förband medan Eddie sprang runt halva stan och försökte hitta is och bandage. Haha, sen lyckades vi ta oss till Starbucks där vi planerade ut resten av dagen med handikapps-Emilia. Det var inte en alltför allvarlig stukning (inga ledband av i alla fall, wohoo!!), kunde ändå gå relativt bra med ordentlig lindning men att gå runt hela stan var det ju inte tal om men vi gick en bit i alla fall. Sen gick vi nånstans och åt lunch/middag innan vi tog oss tillbaka till busstationen och åkte hem till Seattle igen. Sov typ hela bussresan, eller försökte i alla fall...så jävla obekväma säten! Vi var la hemma runt halv elva och då packade jag i ordning lite snabbt och satte klockan på fem för mitt plan gick klockan nio..
 
Vaknade ju då vid fem och då var det bara upp och iväg typ..så sjukt trött och en förkylning hade jag dragit på mig också...underbart! Tog bussen till stan vid sex och därifrån tåg till flygplatsen. Eddie följde mig till tågstationen där det blev ett litet avsked. Tur att vi ses redan på fredag igen! Somnade nästan på tåget, tur att det var ändhållplatsen jag skulle av på. Checkade in osv osv, inga konstigheter. Mittensäte. Såklart. FML. Ville verkligen sova på flyget för jag var så trött, hade så ont i huvudet, snorade men näe jag kunde inte. Wäääh! Och ont i foten hade jag också som för övrigt hade svullnat upp fint under natten och även börjat bli rätt blå haha. Förlorade ju tre timmar på flyget också. Är btw galet trött på att flyga nu, har gjort det alldeles för mycket sen jag lämnade Sverige för lite mer än sex månader sen... Var framme i NY 17 lokal tid och då hade jag massa problem med att bestämma hur jag skulle ta mig till Grand Central. Lyckades såklart välja fel tåg så jag hamnade på Penn Station istället vilket är typ 10 kvarter fel åt ena hållet och fem åt andra. Woopwoop. Men jag fick en fin promenad genom New York (såg ju Madison Square Garden som ligger ovanpå Penn Station och Times Square) så det var okej ändå. Hann med tåget som gick vid sju från Grand Central och sen blev det taxi från Stamfords station. Hemma runt åtta. Såååå skönt! Och vad väntar på mig i trappan om inte två gröna paket från Sverige?! Tack mamma och morfar, nu kan jag frossa ett tag! Toppen. 

Men nu måste jag sova, imon är det tillbaka till verkligheten som gäller och jobba klockan sju. Wohooo tagga då! Nej men det ska bli kul att träffa tjejerna igen (de låg och sov när jag kom hem) för jag har verkligen saknat dem..nu kör vi hårt en vecka till sen är det SHM. Dör lite.


Kommentarer
julia

hade varit skoj med BILDER :D
en bild per inlägg kanske? ;)
Kram

Svar: Absolut, ska bättra mig ^^Kram!
Emilia Berntsson

2013-02-25 @ 19:20:56


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

My year in the USA

Mitt namn är Emilia och jag är en 19-årig tjej som har varit här i USA som au pair i lite mer än fyra månader. Först bodde jag i Tucson, Arizona och tog hand om tvillingar som var 1 månad gamla när jag började men nu i årsskiftet flyttade jag norrut till Stamford, Connecticut som ligger ungefär 45 minuter från New York. Här tar jag hand om tre fantastiska tjejer som är 5, 7 och 9 år gamla.

RSS 2.0